Lyckade åtgärder med åtgärdsprogram

För att vända ofta negativa populationstrender pågår många praktiska skötselåtgärder ute i landet. Det kan handla om populationsförstärkningar, utökning av antalet potentiella biotoper, habitatförbättringar med mera.

Bibaggen - vanligare än man trott

Vid en första anblick av utbredningskartorna ser det ut som att bibaggen har ökat markant under den senaste femårsperioden. Flertalet av de nya lokalerna på bilden längst till höger har dock tillkommit efter att inventeringsinsatser inom ramen för åtgärdsprogrammet har genomförts. Arten bedöms även ha spridit sig till nya lokaler under den senaste 10-årsperioden.

I Mellansverige utnyttjar bibaggen i många fall sand- och grustäkter och många av dessa människoskapade miljöer befinner sig just nu i så kallad ”älsklig fas”, d.v.s. tidsperioden mellan exploatering och igenläggning. Bibaggen har därmed god tillgång på blottad sandmark i soliga lägen, men om skötselåtgärder inte påbörjas för att hålla dessa sandmarker öppna kommer de snart att växa igen och delar av bibaggens livsmiljö kommer att försvinna.

Resultaten från alla inventeringar som genomförs inom ramen för åtgärdsprogrammen rapporteras till Artportalen som administreras av ArtDatabanken.

Trumgräshoppan, lyckat exempel 1

Trumgräshoppan (Psophus stridulus) trivs i hävdade torrbackar med stark solexponering. Arten är vindkänslig så den behöver även tillgång buskar och träd, som ger lä och varma gläntor. Av olika anledningar har arten minskat kraftigt under de senaste decennierna. Restaureringsinsatser har främst genomförts i Östergötland och Sörmland och populationens utbredning och storlek har ökat på dessa platser. Eftersom trumgräshoppan förflyttar sig ytterst korta sträckor är det svårt att få nyetableringar på restaurerade lokaler där arten funnits tidigare men inte fanns innan restaureringstillfället. De senaste årens inventeringsinsatser inom ramen för åtgärdsprogramsarbetet har lett till att ett antal nya lokaler har hittats.

Slät tallkapuchongbagge, lyckat exempel 2

Den släta tallkapuschongbaggen (Stephanopachys linearishar ökat i sitt utbredningsområde vilket sannolikt beror på genomförda naturvårdsbränningar, men också på grund av att kunskapen har ökat genom de inventeringar som genomförts.

Den vänstra bilden visar  fynd fram till 2005 och den högra bilden visar fynd fram till 2010. De gröna prickarna avser fynd gjorda före år 2000 och de blå fynden efter år 2000.  

Havsmurarbi, lyckat exempel 3

Havsmurarbiet trivs i sanddyner. Foto: Margareta LindgrenHavsmurarbi (Osmia maritima ) trivs på sandiga stränder och dyner i södra Sverige. Arten gräver sitt bo i dynernas sandblottor och letar efter nektar bland hedens blommor.  Under det senaste århundradet har dock många stränder planterats igen för att undvika sandflykt. Detta missgynnar arten och därför har skötselåtgärder nu påbörjats för att hålla de kustnära sandmarkerna öppna, t.ex. genom bränning, röjning och grävning. Arten har svarat mycket bra på åtgärderna och har nu ökat i sitt utbredningsområde samt även koloniserat nya åtgärdade områden. 
Läs mer om havsmurarbiet.

Relaterade sidor och kontaktinformation

Kontaktperson

Sofia Gylje Blank

sofia.blank@slu.se

018-672295

Mikael Svensson

mikael.svensson@slu.se

070-6842714